colleswainvslife

Lägg märke till den glädjefulla och för att inte glömma hoppfulla överskriften som får en att längta efter döden. Döden är vacker. I en tonårings trista alkoliserade svenssonliv ägnas många timmar var vecka åt dystra självmordstankar, men i dessa soliga tider då det är påsklov och annat skoj på gång kan man inte annat än att vara glad, även om man egentligen inte vill vara det. Fartfyllda kvällar och stegräknar-races får ens humör på topp! Det är även i dessa soliga varma tider som man verkligen lägger märke till hur många fjortisar det finns på malmö stads gator, erat löshår är jättefint, verkligen jättefint <3.

Medans swain slaktar små ponnysar och steker hamburgare av dem på bk  en onsdagskväll sitter colle på 100 bussen påväg hem till kära vellinge, med ett glatt humör efter en trevlig fotbollskväll på sportsbaren Boomers sitter hon och nynnar på Darins nya hit (Run away <3). Påstigandes kommer en medelålderrs man med snygg klädstil och ett snyggt utseende, dock full som en apa (kan i viss bemärkelse jämföras med en fehland-are.)..Jo som sagt, colle  nynnar glatt till darins Run away och full man stiger på bussen.

Lägesrapport : smockad buss, få tomma platser, smockad buss, jävla buss. Full man börjar sin långa vandring in i bussen..snälla sätt dig inte bredvid mig, inte bredvid mig snäääälla. Full man sätter sig bredvid colle, great. De resterande femton minuterna av den fina bussresan spenderade hon fastklistrad mot rutan som en utarbetad hundraårig mal ( vet ni inte hur en mal ser ut så tänk er en fisk som ser ut som..ja, erat  underliv. tjejernas då:(). Iallafall, colle sitter fastklistrad som en mal mot rutan och skänker många fina tankar till vår vackra linjetrafik som har valt att inte dela upp bussarna i olika sektioner, ett fint förlsag hade varit att dela upp bussen i olika kategorier:

fyllesvin
fjortisar

pensionärer

mödrar och deras barnvagnar som inte alls tar mycket plats

normalt fint behärskat folk (colle, swain m.fl.)

(männen får ta volvon=( )

1 minut kvar tills bussen stannar, yeeees lycka. Colle stiger av bussen, regn, spöregn. tack. Stackars flicka börjar cykla i 190 för att komma hem så snabbt som möjligt med så lite lunginflamtion som möjligt. Colle cyklar över en sko (ääckliga jävla fjortisar som inte kan kröka normalt), cykeln byter riktning och stackars flicka har noll kontroll. Träd är fina. Det är iallafall vad colles cykel och colles bula på armen säger. världen är underbar. peace out världen <3, och livet. <3

PRACE THE LORD, AMEN !